Byggbranschen är för macho är rubriken på en artikel från Svenska Dagbladets Näringsliv, någonting som verkligen inte kommer som en överraskning. Själva överraskningen är väl i så fall det faktum att man i byggbranschen nu själva verkar inse detta.

Kvinna på byggeI inlägget skriver man att det är branschorganisationen Byggcheferna som befarar en kompetensflykt om det inte blir ett bättre arbetsklimat, och då är det främst kvinnorna som flyr eftersom de upplever det som att byggbranschen är ojämlik. Och det är ju så i denna värld vi lever i, att kvinnor och män inte anses klara av lika arbeten trots att det så är fallet. Om en kvinna nu arbetar i byggbranschen är hon med stor säkerhet inte den som står med hammaren – istället är det hon som arbetar de projektverktyg som behövs för att projektet ska fungera. Och det behövs att någon gör det också, såklart – men när det är en hård ordväxling och grabbiga skämt är det många som inte känner att de trivs.

 

 

Det här har förövrigt också med feminism att göra. Många tänker att kvinnokampen bara är att koncentrera sig på kvinnor, men det är också viktigt att lyfta männen och informera/lära dem att de inte behöver vara ”matcho” eller grabbiga. Detta är någonting som börjat få mer uppmärksamhet den senaste tiden vilket vi självklart applåderar. Nu senast pratade man om det i Studio Ett på Sveriges Radio, och en av grundarna från hemsidan ”Hur gör man” som bygger på manliga berättelser om saken berättade att många mår dåligt av den grabbiga kulturen. Exempelvis lyftes frågan: hur gör man om man hellre vill dricka cider istället för öl som kille. Vi får helt enkelt hoppas på en förbättring kring detta, kanske blir det bättre efter valet som är nu i september. Det återstår att se!

 


Inledningen till Jag vill ha en egen måne ”Du har då aldrig trott på tårar, det passar inte för en karl” säger en hel del om vad man kräver av män.